Sovarväder och funderingar.




Regn och rusk hade vi här i Örebro igår.




Utmärkt sovarväder tycker Nils:)



Igår kom mormor på besök, hon ville snosa lite på sitt barnbarn innan hon skulle till jobbet och det kan man ju förstå:)

Hej!

Då gör vi ett nytt försök att få till ett inlägg här på bloggen.
Igår när jag redigerat och lagt in bilderna så vaknade Nils och då var det bara att stänga ner datorn:)
Nu sover han efter en promenad i vagnen så vi får se hur långt jag kommer idag.
 Grått och trist väder har vi haft i dagarna två och det tar lite på mitt humör känner jag. Eftersom jag är inne i bebisbubblan och tillbringar den mesta tiden (ja all tid just nu) hemma så är det mycket roligare med fint väder när man tar sina långpromenader med Nils. Det är ju liksom den tiden jag kommer utanför dörren typ. Känns onödigt att utsätta honom för diverse smittor de första veckorna så vi håller oss hemma och eftersom jag enbart ammar honom så är ju han helt beroende av mig vilket gör att jag blir lite låst här hemma.
Men det känns skönt också att ta det lugnt och lära känna varandra. Jag känner mig inte trygg i min mammaroll än vilket gör att vi lugnar oss lite med storbesöken. Det är ju väldigt många som vill komma och träffa lilla Nils och det ska de förstås få göra snart. Men jag behöver landa först.
Det här med att få barn är ju en otrolig omställning på alla sätt och vis.
Dessa otroligt starka känslor som man känner och denna oro att det ska hända ens barn något. Samtidigt är jag ju van att göra det jag känner, gå på stan, ta en spontanfika etc något som inte funkar just nu men såklart längre fram.
Allt det här plus alla hormoner gör att jag känner mig en aning instabil;)
Ena stunden känns allt så bra och andra stunden sitter jag och gråter. Framförallt om Nils är ledsen och svår att trösta (som inte händer allt för ofta tack och lov) då blir jag också ledsen och känner mig som en dålig mamma, typ.
Men har förstått att många mammor känner så här de första veckorna så det är väl bara att gilla läget och det går ju inte en minut då jag inte tänker på vårt lilla hjärta. Lillhjärtat som jag kallar honom:)
Tänk att vi är föräldrar nu. Att jag är en mamma, magiskt!:)


Tack för att ni kikar in här och stort tack för alla grattishälsningar både här, på Instagram och på facebook:)

Nu önskar jag er en fin dag!

Stor kram




Kommentarer

  1. Självklart är de små liven det viktigaste men ibland måste vi mammor tänka på oss själva även om det bara är en liten stund. Med tre barn tätt så kunde jag värdera att bara gå ut själv i fem minuter, åka o handla ett par liter mjölk eller ta extra god tid på mig i duschen. Och jag lovar du blir inte en sämre mamma och papporna de klarar det själva också. Menar inte att du bara ska tänka på dig själv utan att du inte får glömma dig själv. Ha nu en mysig kväll med familjen. Kram Suss

    SvaraRadera
  2. Låt folk vänta, de får ju se honom så småningom i alla fall! :-) Jag sa till särskilt att vi vänta x antal dagar innan någon fick komma, men självklart kom min pappa ändå för nu ''hade han väntat klart''. Jag blev SÅ himla arg och brast ut i tårar - han är värdelös på att lyssna på vad man säger utan gör som HAN vill. Så han blev helt chockad och åkte därifrån.. ;-) Men så går det när man inte lyssnar!

    Kraam Therese

    SvaraRadera
  3. Jadu lilla gumman! det är nog inga ovanliga känslor du tampas med.
    Bra att du lyssnar på dig själv och gör det som är bäst för dig.
    Du ska se att snart bollar du med lilla knytet som om du aldrig gjort annat.
    Han är så bedårande söt och att njuta länge i bebisbubblan borde fler göra.
    Kram Katarina

    SvaraRadera
  4. Heeej sötnos <3
    Allt jag skrev igår bara försvann hela tiden :(
    Så nu gör jag ett nytt försök.

    Det är mycket hormoner i omlopp just nu som ställer känslor på sin spets.
    Det är mycket som är helt nytt för er båda.
    För dig är det ju så att du blir medveten om att du är till 100% behövd av någon annan, det är väldigt nytt och något man aldrig upplevt tidigare.
    Jätteskönt att du kan amma honom fullt, det är ju det bästa.
    Om du känner att känslorna blir för svåra att hantera tycker jag du ska be att få prata med någon.
    De har jättemånga bra genom BVC som man kan prata om det här med.
    Stäng inte in känslorna, utan låt em komma ut. Prata med dem omkring dig med så du får ur dig det du känner.

    Men precis som Katarina skriver så kommer du komma ikapp och landa i allt.
    Men jag finns här med om du vill prata, anytime.

    Och ni gör sååå rätt som hållr er på hemmaplan. Jag kan nästan (eller jag blir det) bli arg när man hör om de som går på Maxi med en nyfödd bebis som man fick på måndagen och så går man o fredagsshoppar med bebben... Nä, bebisen har INGET behov av att bli uppvisad för världen. De har bara behov av mamma o pappa och lugn.
    Det där kan man göra sen.
    En bebis har ju inget immunförsvar.
    Så ni gör heeeelt rätt hjärtat, det vinner man på i längden. Att vara hemma och bara vara i bebisbubblan. Ta en promenad och njuta av tiden tillsammans.
    Va rädd om dig och er nu hjärtevännen!
    Nu ska jag packa o gör mig klar för morgondagens konferens...
    Jag är så nervös...
    Massa kramar och kärlek!
    /Anna

    SvaraRadera
  5. Så gullig han är!! <3 Gör det som känns bäst för dig, det tror jag att alla mår bäst av. Och Nils är ju där för att stanna, så det är ju ingen brådska med nåt precis! ;) Varm kram!!

    SvaraRadera
  6. Ta det bara lugnt och njut och nosa på din bebis, bebistiden går så fort. Och jag vet att man inte kan ta till sig det när man är mitt i det. Det kan jag först nu när äldsta är 14 och lika lång som mig. Det känns som igår jag bara satt i fåtöljen med henne och i efterhand önskar jag att jag suttit där mera tid...

    Massvis av kramar till dig //Jenny

    SvaraRadera
  7. Tack.
    Så skönt att någon skriver som det faktiskt kan vara. Inte ett rosa skimmer över hela situationen utan att man faktiskt är lite osäker i sin nya roll och att man är känslig.

    Vi väntar vår första bebis om ca 5 veckor så det är tacksamt att få läsa verkligheten.
    Önskar dig en solig och fin dag.
    Veronica.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Vad glad jag blir att du lämnar en kommentar!:)

Populära inlägg